Jakten på samhälls­effekter ställer upphandlarna på prov

Investeringar med samhällseffekt är ett nytt sätt att finansiera projekt som är viktiga för samhället. I denna modell sker tilldelningen av offentliga medel på ett annat sätt, först efter att resultaten har uppnåtts. Hansels expertis inom konkurrensutsättning behövdes i ett projekt som ska ta fram metoder för att återföra långtidsarbetslösa till arbetslivet med hjälp av resultatbaserade finansieringsavtal, så kallade SIB (Social Impact Bond).

Arbets- och näringsministeriet hade ett tydligt mål, nämligen att tillhandahålla effektivare sysselsättningstjänster och spara offentliga medel. I SIB-projektet för sysselsättning arbetade man fram en modell där en genom dialogförfarande vald projektförvaltare skulle svara för att det önskade slutresultatet nåddes.

”Det är ett mycket krävande arbetssätt. Projektet lyckades tack vare att vi kunde anlita Finlands bästa SIB-rådgivare från Sitra och Hansels experter på konkurrensutsättning”, sammanfattar arbetsmarknadsrådet Kimmo Ruth från Arbets- och näringsministeriet.

Beredningen av det nydanande och vidsynta projektet var ledande expert Timo Lindholm. Sitra tog som underlag för projektplaneringen fram modeller för samhällsnyttan samt beräkningar på vilken effekt sysselsättning av olika personer har på den offentliga ekonomin. Dessutom utarbetades en modell för premiering enligt sysselsättningsresultatet.

Olika perspektiv blir en samordnad helhet

Genom flera dialogomgångar framarbetades en modell som skulle tillgodose beställarens behov och samtidigt vara meningsfull för både den valda projektförvaltaren och de finansiärer och serviceleverantörer som förvaltaren skulle skaffa fram. Vid SIB ställer beställaren inga kriterier för hur målen ska nås, utan projektförvaltaren får fritt välja de effektiva metoderna för erhållande av det önskade resultatet.

”Vi fick stöd av Finlands bästa SIB-rådgivare från Sitra och Hansels experter på konkurrensutsättning.”

Den framförhandlade helheten var sådan att det var möjligt att nå de mål som fastställts i anbudsförfrågan. Pekka Alahuhta, ledande konsult på Hansel, fick beröm för sitt bestämda och sakkunniga sätt att leda dialogen.

”Pekka planerade innehållet i de nio mötena och såg noga till att allt sköttes enligt bestämmelserna om konkurrensutsättning”, säger Kimmo Ruth om arbetsfördelningen.

En modell för mer välfärd

Motsvarande process hade redan tidigare testats för integrering och sysselsättning av invandrare. Lärdomar från det projektet implementerades nu i en större skala, på 60 000–80 000 potentiella klienter, det vill säga personer som var eller riskerade att bli långtidsarbetslösa.

”Vi var speciellt noga med att de klienter som styrs till projektet ska vara så motiverade som möjligt. Efter en orienteringsperiod kommer de att intervjuas och de lämpligaste personerna slussas till tjänsterna, vilket hjälper projektförvaltaren med sitt team att lyckas”, förklarar Kimmo Ruth.

SIB för sysselsättning tillhandahåller under fem år skräddarsydda tjänster till upp till 3 000 arbetslösa runt om i Finland. Målet är att skapa så långa anställningar som möjligt. Till projektförvaltare valdes Epiqus Oy (nuv. FIM Kapitalfonder Ab) som är ett företag i S-Banken-koncernen. Projektförvaltaren skaffar fram investerarna och leverantörerna för projektet samt håller kontakt med arbets- och näringsbyråerna och Arbets- och näringsministeriet under kontraktsperioden.

Vad är SIB?

Resultatbaserade finansieringsavtal, eller SIB (eng. Social Impact Bond), är en form av hållbarhetsinvestering. Det innebär att institutionella och enskilda investerare finansierar välfärdsfrämjande tjänster och axlar de finansiella riskerna för dem. Arbets- och näringsministeriet har ett SIB-projekt för sysselsättning (2019–2024) där sysselsättningsfrämjande tjänster finansieras via en SIB-fond som samlats in enkom för detta. Ministeriet betalar ut en resultatpremie till fonden endast om de uppställda sysselsättningsmålen nås. Kriteriet för resultatpremien är att lönesumman för arbetslösa som sysselsätts genom projektet ska vara större än prognosen för referensgruppen.